Ångest är en reaktion som uppstår när vi upplever en situation som hotfull. Hjärtat slår snabbare, pulsen höjs, musklerna spänns och blicken fokuserar på den uppfattade faran. Vi förbereder oss för att fly eller kämpa. Vid maktlöshet riskerar vi frysa till som om paralyserade och tankeverksamheten bli blank. Under ångestpåslag får vi svårt att genomföra komplex problemlösning. Vi fastnar i överaktiverade basala strukturer i hjärnan. 

Ångest kan leda till undvikanden eller att vi tar oss igenom ångestladdade situationer med en kroppslig anspänning som inverkar på vår långsiktiga hälsa och ork. När ångesten begränsar den personliga utvecklingen eller tar onödig kraft i vardagen är det dags att söka hjälp.

Generaliserat ångestsyndrom
Vid generaliserat ångestsyndrom söker hjärnan efter saker att oroa sig för i vardagen. Anledningen kan vara en förhöjd vaksamhet som dröjt sig kvar efter tidigare trauman. Generaliserad ångest kan även bero på medfödda variationer i kroppens aktiveringssystem. Sårbarheten kan finnas vilande och aktiveras av uppfattade överkrav. 

Vid generaliserat ångestsyndrom har beteendet att oroa sig blivit så inarbetat att beteendet behöver avgränsas för att ge utrymme för annat i livet. Med olika tekniker bryts invanda tankemönster. Träning i känsloreglering och nedvarvningstekniker bidrar till förändringen.

Social ångest 
Social ångest handlar om rädsla att inte bli accepterad i sociala sammanhang. Det kan vara lättare att umgås i mindre sammanhang än stora. Vid social ångest känns det av olika anledningar obehagligt att stå i centrum för andras uppmärksamhet. Vi kan vara rädda för att ingen ska lyssna, att själva inte hitta orden eller för att börja rodna och svettas. Vid social ångest behövs träning i att vara närvarande i sina stresspåslag på ett icke-dömande sätt. Det behövs också träning i att släppa sitt inre fokus och vända uppmärksamheten utåt till interaktionen med andra.

Panikångest
Panikattacker är kroppens sätt att försöka hjälpa dig i en situation där du upplever överkrav. Hjärtat pumpar frenetiskt och lungorna hyperventilerar för att du ska få luft. Även om det känns som du ska dö, så passerar panikattacken när kroppen reglerat sig själv. Panikattacken blir en signal om att ta det lite lugnare ett tag. De som upplevt en panikattack beskriver att den kommer som en blixt från klar himlen utan förvarning. 

Panikattacker kan komma som svar på en längre tids överbelastning. Inre press utan att nå uppsatt resultat i kombination med otillräcklig återhämtning minskar marginalerna.

Panikattacker följer ibland efter situationer som präglas av maktlöshet såsom traumatiska händelser. Känslorna som lagrats i kroppen ger sig till känna. Det kan också röra sig om motstridiga inre värderingar.

Om panikattackerna blir fler och du utvecklar en rädsla för panikattacker samt börjar undvika platser, transportmedel och situationer, har du utvecklat paniksyndrom. Då brukar en exponeringsbehandling vara verksam för att du stegvis ska öka ditt livsutrymme.